Aktuellt

Långå Skans låter snötäcket vila över sig och börjar så småningom vakna ur sin vintersömn. Men ännu är det en bra bit till vår då alla är välkomna! Under vintermånaderna har projektgruppen för Långå Skans jobbat vidare med nya idéer för sådant som är intressant att förstå och veta om hur Långå Skans har en historisk innebörd i Sveriges försvar. Och Långåfisket har ökat ambitionerna att göra Långåljusnans sträckning längs skansen till en attraktiv upplevelse för sportfiskare och andra. Till sommaren anläggs där ett FISKELÄGE som mötesplats för gemenskap runt lägerelden, för utbildning i vatten- och naturkunskap och för träning av [LÄS MER]

NATO, The North Atlantic Treaty Organization, Nordatlantiska försvarsalliansen på svenska, är nu en sammanslutning av 30 europeiska stater, samt USA och Kanada, sedan Sverige blivit medlem. Sammanslutningen är en försvarsmakt, alltså inte en krigsmakt! Uppgiften är att gemensamt försvara de anslutna medlemsstaterna och hjälpa varann i händelse av angrepp. En allians är ett förbund och som sammanslutning ingen ny uppfinning eller konstruktion. Grundidén bygger på att man i en gemenskap kan hjälpa varann, reservationslöst inom de villkor och ramar som man kommit överens om. Kärnpunkten i NATO är att ingen del av en medlemsstats territorium får [LÄS MER]

Utvecklingen inom AI, Artificiell Intelligens, går framåt och nu finns en robot som kan tolka gammal handskriven text från 1600-, 1700- och 1800-talen. Den nya tekniken välkomnas av projektgruppen för Långå Skans. Identifiering, urval och tolkning av handskrivna texter är en trång passage för varje historiskt intresserad person och inte minst för oss, i projektgruppen för Långå Skans, som har ambitionen att synliggöra, tydliggöra och sprida kunskap om Långå Skans med tillhörande historia inom flera relevanta områden, säger Helge Jonsson, som startat ett särskilt projekt för att ta reda på skansens historia. För de ändamålen har vi ansökt om [LÄS MER]

Långå Skans uppskattas av en ökande publik. Att hålla det kulturhistoriska arvet i gott skick sker genom ideella insatser. Den som vill visa sitt kulturella intresse kan stödja den idén. Nu erbjuds möjligheter både för privatpersoner och för företag. Under 2024 finns konkreta erbjudanden!  För den som redan nu vill lämna ett bidrag till verksamheten kan göra det genom att svischa ett belopp till 1236335103, skriv Skansen. Vi delar svisch numret med Långåfisket. Företag med ägare, ledning och anställda får här möjlighet att synas, bli igenkända och visa sitt intresse i ett kulturhistoriskt sammanhang. Bli förknippade med försvarsvilja både i [LÄS MER]

I den uppskattade TV-serien om Sveriges Historia sändes det sjunde avsnittet den 21 januari och handlade om tiden 1658 – 1721 med titeln Häxor och Krig. Just den här tiden är den mest intressanta i Långå Skans’ historia eftersom den första skansen anlades 1658 och därmed var Långå utpekat som den mest strategiska och lämpliga platsen i Långådalen, som värn och hinder mot trupper från Norge. Den skansen underkändes av Karl XI vid hans besök strax före midsommar 1685. ”Bara skit för en tunna guld”, lär han ha sagt. Prislappen kan knappast stämma isåfall. Med den nya skansen från sommaren 1700, den som vi ser idag, blev det en modern och väl [LÄS MER]

Nu är år 2023 slut, men inte dess konsekvenser i en värld som sargats och där människor fått utstå groteska lidanden. Galna regimer har fått utlopp för sin bristande människosyn, sitt förakt och skickat sina egna att dö i uppdraget att förinta sina medmänniskor och grannar. Det är overkligt att skriva de raderna, det är ofattbart, det är oförklarligt att världen, under 2023, åter upplevt krig och brutalitet som borde ha förpassats till historieböckerna för länge sen. Och! Som om det inte vore nog; vi skymtar inget slut i tragedierna! För försvaret av det svenska territoriet, vårt land, vår frihet, vår demokrati, vår självständighet, har [LÄS MER]

Till alla medverkande, intressenter och besökare sänder vi vår hälsning och önskan om en riktigt God Jul!   [LÄS MER]

Just de här dagarna, för sexti år sen, redigerade vi våra respektive julprogram, radiomannen och legendaren, Sven Jerring och jag, 23-årig reporter vid Sveriges Radios centrala nyhetsredaktion. Vi hade besökt de svenska FN-bataljonerna på Cypern och i Gaza. Sven gjorde ett timslångt program om detta på juldagen. Jag gjorde program för de regionala radiostationerna med julhälsningar från soldater och befäl. Sven Jerring som svarade för ett av ’världens längsta radioprogram’, Barnens Brevlåda, hade även gjort inspelningar för det uppskattade programmet som skulle sändas dagarna före jul. Plötsligt kom Sven in i mitt arbetsrum, märkbart tagen [LÄS MER]

För några år sedan införde vi en ny tradition i Långå i och med att en minnesstund ordnades Allhelgonasöndagens eftermiddag på skansen. Den traditionen tar en paus i år eftersom snön har lagt sig som ett mjukt och skyddande täcke över hela landskapet. Det får förbli vackrast så. Det ändrar inte på våra känslor som vi uttrycker den här helgen. [LÄS MER]

Allhelgonahelgen är ett exempel på att avlidna därmed inte är ’döda’. De finns kvar i våra minnen, de blir ihågkomna i sammanhang som påminner om dem, vi återanvänder det vi lärt och upplevt tillsammans, vi känner fortsatt samhörighet. Tomrummet är visserligen till brädden fyllt, men av saknad. Men det är personer, som under sin livstid, förstod att de kommer att minnas och hedras. Då och då och särskilt vid Allhelgonahelgen. Av oss som är kvar, här och nu. I år har fler avlidit än vad som är normalt för livslängdens gräns. Tiotusentals, ofta unga män och kvinnor, offras av sina regimer i meningslösa krig. Unga kriminella, till och med barn, [LÄS MER]

  Under de två månader som Långå Skans byggdes, sommaren 1700, behövdes stora mängder av jordmassor till de stjärnformade vallarna som utgjorde den starkaste barriären mot anfallande, främmande trupp. Övrigt värn bestod av hinder och skydd som tillverkades av trä, ett bra och lättformat material i sig, men som inte stod emot röta eller brand. Träkonstruktioner är dessutom enklare att förstöra på kort tid, jämfört med murar och jordvallar. Tidsfaktorn är alltid avgörande i stridssituationer där anfallande trupp måste hållas tillräckligt lång tid utanför värnet för att kunna nedkämpas av dem som befinner sig innanför de skyddande [LÄS MER]

Från Långå Skans sänds gratulationer till kung Carl XVI Gustaf med anledning av att det idag är 50 år sedan kungen tillträdde som Sveriges statschef. Kungen är Försvarsmaktens främsta representant med de högsta graderna inom flottan, armen och flygvapnet. Han företräder därmed den tradition som sträcker sig 500 år bakåt i tiden. Den svenska armén firar i år sitt femhundra års jubileum. Den svenska flottan är ett år äldre. [LÄS MER]

På bara två månader byggdes Långå Skans sommaren 1700. Den imponerande satsningen blev möjlig tack vare flera hundra soldater som utförde ett i många delar planerat och förberett projekt. Soldater från Jämtlands och Hälsinge regementen deltog i bygget tillsammans med bönder och arbetskraft i byn. Sammanlagt runt 600 man. För första gången redovisas bygget som i detalj dokumenterades, dag för dag, av överstelöjtnanten C. Bruchner, och finns i ett protokoll som kulturpersonligheten och historikern Erik J. Bergström har renskrivit. Protokollet presenteras som ’sommarföljetong’ på Långå Skans hemsida www.langaskans.se under sommaren [LÄS MER]

  På bara två månader byggdes Långå Skans sommaren 1700. Den imponerande satsningen blev möjlig tack vare flera hundra soldater som utförde ett i många delar planerat projekt. Soldater från Jämtlands och Hälsinge regementen deltog i bygget tillsammans med bönder och arbetskraft i byn. Sammanlagt runt 600 man. Nu finns chans att för första gången följa bygget som i detalj dokumenterades, dag för dag, och finns i ett protokoll som kulturpersonligheten och historikern Erik J. Bergström har renskrivit. Protokollet presenteras bit för bit på Långå Skans hemsida www.langaskans.se under sommaren med början den 1 juli och pågår fram till den 9 [LÄS MER]

Alla människor på jorden har ensamrätt att kalla sig själv för jag! Och den som säger ”vi” är inte ensam! På midsommardagen och framåt kan alla som deltar i firandet på Långå Skans på midsommarafton säga att….”vi dansade runt midsommarstången…” Där uppträder gemenskapen i sin äkta tappning. Där är ingen ensam utan är en viktig länk i den runda kedja  som håller varandra i hand runt en symbol som representerar sommaren och årets andra stora högtid på ett halvårs avstånd från julen. Är det inte märkvärdigt och rent av mänskligt! Naturligtvis kan man fira för sig själv och många gör det. Men även i avskildhet kan man dela stämningarna som [LÄS MER]

Kjell Thuvall, kyrkoherde tidigare boende i Långå, är utsedd att vara fältpräst vid Långå Skans och lördag den 17 juni kl 16.00 ordnas korum på skansen. Korum är en militär gudstjänst som ordnas ”inför trupp” men är givetvis öppen för alla. Anledningen till att korum ordnas just den 17 juni beror på att anrika Dunkrokens Gille då håller sin årliga sammankomst i Långå. Gillet är en sammanslutning av ’hängivna flugfiskare’ efter engelsk förebild från Fly Fischers’ Club of London. Korum i år ersätter tidigare års ’fiskemässa’ som hållits i Hede kyrka.   [LÄS MER]

Det är på dagen 500 år sedan Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs 1523. Landet gick då in i en ny epok som formade nationalstaten Sverige. Jubileet uppmärksammas och hedras med flaggning på Långå Skans. Till den försvarshistoriska kulturlämningen, Långå Skans, välkomnas alla under dagen för att på eget sätt högtidlighålla jubileet och manifestera freden i Sverige. Det skulle dröja till 1645 då Sverige fick sina nuvarande gränser. Genom freden i Brömsebro blev Härjedalen, Jämtland och Gotland  svenska landskap. 177 år efter Gustav Vasas tillträde anlades den nuvarande skansen i Långå sommaren 1700. För att följa det spännande och [LÄS MER]

Årets Nationaldag är extra högtidlig då det är 500 år sedan Gustav Vasa tillträdde som kung och formade nationalstaten Sverige! Ett mycket unikt jubileum som gärna kan högtidlighållas på Långå Skans på det sätt du själv önskar! Varmt välkommen! [LÄS MER]

Långå Skifteslags samfällighetsförening, ’bysamfälligheten’, fastighetsägare till Långå Skans, hade sitt årsmöte torsdag den 25 maj. På initiativ av ordföranden, Torbjörn Ameck, beslutade stämman bland annat att investera i en ny och modern gräsklippare till Långå Skans. Projektgruppen hade sökt bidrag från kraftindustrins bygdemedel, vilket prioriterades av Härjedalens kommun. I strid med gällande praxis ändrade länsstyrelsen det beslutet och det blev inga pengar. Den skrotfärdiga gräsklipparen fick ingen efterföljare. Länsstyrelsens motivering var att den var ”lätt avyttringsbar tillgång”. Formuleringen upplevs och tas som en grov [LÄS MER]

Kung Carl XVI Gustaf har nu femtio år på tronen som Sveriges regent och firar det jubileet bland annat med att besöka alla residensstäder. Nu, den 3 april, var det Östersunds tur. Att Kungen även är Hertig av Jämtland har inneburit att besöken varit många genom åren, inklusive många turer i Härjedalen. Hittills är det bara den flitige Carl XI som besökt Långå Skans i sin roll som regent, strax före midsommar år 1685. Kronprins Gustaf Adolf, blivande kung Gustaf VI Adolf, nuvarande kungens farfar, besökte Långå Skans 1934. En person av kunglig börd i nutid gör sedan flera år återkommande besök i Långå för att fiska, nämligen prinsessan [LÄS MER]

Av kraftindustrins bygdemedel har projektgruppen för Långå Skans ansökt om 40 000 kronor för inköp av en ny gräsklippare. Medlen har sökts i Långå bysamfällighets namn och länsstyrelsen har nu meddelat att bidraget beviljats. Det är en efterlängtad nyinvestering eftersom den nuvarande gräsklipparen redan tjänat ut. Projektgruppen fick överta den från Långå IF som egentligen tänkt skrota den för flera år sen. Med pyssel och reparationer har den fungerat hyggligt, men nu är den definitivt befriad från fortsatt tjänst. Att Skansen sköts och underhålls genom markvård är helt avgörande för att den kulturhistoriska lämningen ska fungera som [LÄS MER]

Samarbete har inletts mellan projektgruppen för Långå Skans och styrelsen i Långåfisket om en anläggning som välkomnar besökare och inbjuder till fritt fiske längs Långåljusnan, strömsträckan vid skansens sydsida. Platsen ska även användas för undervisning om fiske samt som övningsplats i fisketeknik, catch and release och konsten att ta hand om fångsten och anrätta den. Den historiska platsen ger i sig kunskap om svensk försvarshistoria sedan Härjedalen införlivades med Sverige genom freden i Brömsebro 1645. Skansen är ett försvarshistoriskt kulturminnesmärke. Satsningen förenar två intressen som väntas ge betydande resultat för båda [LÄS MER]

Långå Skans har nu fått sitt fredsmonument. På nyårsdagen överlämnades det formellt och ska invigas till sommaren. FRED I ALL TID är devis för Långå Skans, Pax Omni Tempore, på latin. Devisen återfinns här i form av en stiliserad måltavla i rostbehandlad, tjock plåt mellan två gedigna fundament av furustolpar. Monumentet ska symbolisera behovet och värdet av att alltid ’sikta på fred’. Motivbilden är hämtad ur traditionella måltavlor, men här överförd som motiv för fredligt syfte med fokus på framtiden och ett åtagande som kan passa varje person. Fredsmonumentet vid Långå Skans färdigställdes av Staffan Prestjan i mellandagarna inför nyåret [LÄS MER]

Ett centralt ämne i Julevangeliet är ’frid på jorden bland människor’. Önskan och uppmaningen sträcker sig ett par tusen år tillbaka med ständig aktualitet kring något som inte blivit av. Prognosen är dålig; just nu sämre än på länge.   Utanför Duman i Moskva, det ryska parlamentet, riksdagen, finns av tradition en julgran dit barn kan sända sina önskningar. Dumaledamöter läser upp texten och kommer med löften! En liten flicka i Ukraina hade önskat fyrverkerier för att fira det kommande nya året. Dumans representant tröstade henne med att det skulle komma ’massor av raketer…vänta bara!” Rysslandskännaren, professor Gudrun Persson, [LÄS MER]

Idag 10 december 2022 delas Nobels fredspris ut vid en ceremoni i Oslo. Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget. • Ales Bialiatski – en 60-årig belarusisk medborgarrättsaktivist och författare, som 1996 grundade medborgarrättsorganisationen Viasna som betyder ’vår’ på belarusiska. Han satt fängslad 2011 och 2014 och även nu idag, sedan 2020. Han har tidigare fått Per Anger-priset 2006 och Right Livelihood-priset 2020. • Memorial – Rysslands äldsta och numera förbjudna människorättsorganisation som arbetar [LÄS MER]

Fången och överlevaren från förintelselägret Auschwitz, författaren och opinionsbildaren Hédi Fried har avlidit i en ålder av 98 år men Hédi Fried är därmed inte död. Jag ska inte teckna något porträtt av henne, men kan nämna att hon inför valrörelsen 2018 bjöd in de svenska partiledarna till samtal och smörgåstårta i sin lägenhet. Hennes budskap till dem var tydligt, entydigt, kristallklart: Normförskjutningarna i Sverige är livsfarliga, demokratin är hotad, det otänkbara är inte det omöjliga. Jag överlåter till var och en, för sin del, bestämma ansvaret för det arv Hédi Fried lämnat åt oss personligen. Hennes budskap passar i alla fall in [LÄS MER]

Allhelgonadagen högtidlighölls traditionsenligt på Långå Skans, söndagen den 6 november 2022. Ett tjugotal personer trotsade gråvädret. Liselott Prestjan hälsade välkommen och guidade bland nya, men historiska, installationer. Sedan samlades man vid den Okände soldatens grav där en eldkorg och marschaller värmde. Helge Jonsson erinrade i sitt tal om att just denna morgon, för 390 år sedan, stupade den svenske kungen Gustaf II Adolf i dimman vid tyska Lützen på protestanternas sida i 30-åriga kriget. Hemma på slottet i Stockholm väntade den sexåriga prinsessan Kristina på sin far som hon inte sett på tre år. Just den här dagen blev hon [LÄS MER]

    [LÄS MER]

Den nyuppförda Paviljongen på Långå Skans är nu möblerad och välkomnar åtta sittande vid ett runt bord. Dessutom har miljön och upplevelsen av att vara där ökat. En särskild finess är att ljudet i Vallgravsbäcken är förstärkt, ’ljudsatt’ och gör det porlande vattnet mer hörbart. Det är en njutning att höra det som naturens hälsning åt varje besökare. Paviljongen möblerad     [LÄS MER]

Välkommen att högtidlighålla Allhelgonahelgen på Långå Skans, söndagen den 6 november kl 14.00. Vi hedrar minnet av de 40 soldater som är begravda där och de två officerare som begravts i soldatgraven vid Kappöle. Svenska soldater hade fört pesten med sig från Trondheim när de passerade Långå julen 1658. På ett halvår var 40 soldater döda av det från början 120 man starka Hälsingekompaniet. Bara 16 soldater var så friska att de kunde tjänstgöra. Vi hedrar även minnet av alla andra under tidernas och samtidens ofredsår. Minnesstunden är även ett tillfälle för eftertanke och stillhet kring minnen av nära och kära. Sammankomsten avslutas med [LÄS MER]

Vårdkasen ingick i signalsystemet och var varningssignal för ofred.  Kasen består av ved, klenare timmer rest som en kåta. Vårdkasen som byggts vid Långå Skans är en illustration som ska visa hur de kunde se ut. Under hösten ska den fyllas med ytterligare ved och ris. Den ska även fungera som insektshotell genom borrhål i virket som blir till rum och boende för insekter, exempelvis humlor och bin. Signalsystemet bemannades särskilt när landet hotades av anfallskrig. Närmaste vårdkase för Långå Skans fanns på Knätten, det höga berget söder om byn. En vårdkase (’vårdkas’ eller ’böte’) är en signaleld. Den ingick förr i [LÄS MER]

Kommunantikvarien och chefen för Härjedalens Fjällmuséum, Ola Hanneryd, har besökt Långå Skans och gjort en noga genomförd granskning med sin sakkunskap, sin erfarenhet av fornlämningar och deras vårdbehov och gav uppskattning för det arbete som utförts på skansen de senaste tio åren. Han var själv med och förberedde det brev som landshövdingen skickade i juli 2012, som svar på ett ’uppriktigt’ brev Helge Jonsson hade skickat till dåvarande landshövdingen. Skansen var ’igenväxt’ påpekades det bland annat. I uppmaningen från landshövdingen fanns en vädjan om att lokala krafter måste hjälpa till att vårda kulturarven i länet. Statens resurser [LÄS MER]

Investeringar i bevarande och kompletteringar med installationer fortsätter planenligt i Långå Skans. Den efterlängtade paviljongen är nu på plats. Helge Jonsson utvecklade idén om att skansen borde ha en paviljon i stil med de byggtraditioner som var typiska för gamla regementen, gjorde en skiss och ansökte om medfinansiering hos länsstyrelsen. Under våren beviljades medel ur det statliga anslaget för kulturvård. Projektgruppen för Långå Skans upphandlade entreprenaden och Allan Blomkvist i Långå fick uppdraget. Tillsammans med Aksel Paasche genomförde han bygget och den stilenliga paviljongen är nu på plats, rejält virke, åttkantig och [LÄS MER]

Bland annat därför har vi en försvarsmakt. Vi ska försvara oss och våra mänskliga rättigheter. Det var därför första skansen byggdes i Långå redan i slutet av 1600-talet. Försvarsmakten tolkar sin roll i takt med tidens behov och värderingar. Den värnar vår frihet och självständighet. Och idag även rätten att vara så unika människor som vi är. Ingen av oss är ju som alla andra! Annonsen var införd i Svenska Dagbladet söndagen den 31 juli 2022 som påminnelse om Försvarsmaktens roll och engagemang för människors lika värde. Publicering här på Långå Skans’ hemsida efter tillstånd av Försvarsmakten. Stöd gärna hjälporganisationer som [LÄS MER]

De hade tur med vädret! Det var en strålande solig och lagom varm sommardag när kronprinsparet Gustaf Adolf och hans gemål, Louise, kom till Långå onsdagen den 20 juli 1932. Nitti år sen! Långå Skans var slutmålet för deras flera dagar långa Eriksgata genom Härjedalen. De fullföljde då en tradition som går tillbaka till början av trettonhundratalet och sedvänjan att kungligheter skulle visa upp sig och motta hyllningar från folket i rikets landskap. För den bildade, kunskapstörstande Gustaf Adolf var det mer än så. Den ensamstående pappan, änkemannen, kronprinsen Gustaf Adolf, återfick hoppet och de fem barnen fick en moders gestalt när han [LÄS MER]

Äntligen blev det midsommarfirande på Långå Skans. Det inleddes redan kvällen innan midsommarafton med att midsommarstången kläddes. Midsommaraftonens parad startade klockan elva vid Nytta och Nöje och ringlade byvägen fram till skansen med kluriga historiska frågor i bingotävling som arrangerats av Liselott Prestjan. Ett trettital midsommar firare deltog i den uppskattade festen, dansade runt midsommarstången och trakterades av arrangörernas försäljning av midsommarfika och varm korv. Solen sken och sommaren visade upp sig från sin bästa sida. Både arrangörer och deltagare var nöjda med firandet. Att ett trettital deltog i festen betyder [LÄS MER]

Äntligen är det dags att samlas på Långå Skans för traditionellt midsommarfirande. Alla är varmt välkomna tillsammans med det utlovade vackra vädret! Torsdag 23 juni kl 18.30. Samling för att klä midsommarstången! Midsommarafton klockan 11.00 Nytta & Nöje arrangerar midsommar paraden till skansen med gå/cykelbingo som startar hos Nytta & Nöje på ”bana”, går längs byvägen med mål i Långå Skans! Där få alla ta del av skansens intressanta och spännande historia. På skansen är det försäljning av fikabuffé och korv. Prisutdelning! Och äntligen blir det dans kring midsommarstången! Varmt välkommen till en av Härjedalens mest [LÄS MER]

Foto: Liselott Prestjan, Projektgruppen för Långå Skans Det är tillåtet att öppet erkänna och säga att man tycker om Sverige. Vårt land! Att gå så långt som att säga att ’jag älskar Sverige’ är mer än tillåtet! Till och med lämpligt. Trots att vi är kanske lite blyga, för att säga de tre orden, var för sig eller tillsammans i en kort mening. Det finns anledning! Sverige är fantastiskt årets alla dagar för själva existensen. Det är ju inte helt perfekt för någon, vilket vi har förmåga och rätt att framhäva. Om tre månader går vi till valurnorna med eget beslut. Tradition är latin och betyder ”överlämnande”, det vill säga man [LÄS MER]

Det blev ingen större debatt i försvarsfrågan men i alla fall en liten diskussion. Hur försvaret av nationsgränsen skulle skötas var man överens om och det bars till och med upp av ett beslut. Men även tagna beslut kan behöva diskuteras när allt ska på plats för att uppnå det man bestämt. Alltså beslutet om den moderna försvarsanläggningen i Långå som skulle bidra till att säkra det svenska territoriet, nu när Härjedalen blivit svenskt. Norska soldater, från det av Danmark ockuperade Norge, skulle hållas borta från det nyblivna, svenska området. Det var uppklarat vid freden i Brömsebro den 23 augusti 1645. Den svenska krigsmakten hade fått [LÄS MER]

Det flammar en symbol mitt ibland oss. Majeldens värme tinar vinterns kyla ur våra själar, skänker oss värme oavsett vem vi är, sprider sitt ljussken och lyser upp den hitre änden av vår framtid oavsett vår ålder. Våren är den återkommande glädjen, förhoppningen och längtan som leder oss in i skördetiden dit vår omsorg och glädje om allt levande leder oss. I Långå finns rejält timrade lador där man i århundranden förvarat säd för sitt bröd och säd för sådd åt kommande skördar. En hushållning och ordning som gav överlevnaden en chans. I yttertakets topp sitter en spira från ofredsårens 1600-tal med ett tydligt budskap åt alla. Här finns mat. [LÄS MER]

Utvecklingen av Långå Skans får 135 000 kronor i kulturstöd av länsstyrelsen för investeringar som ska genomföras i sommar! Det handlar bland annat om en paviljong av äldre snitt för att besökare ska kunna ha en samlingsplats för raster och information. Paviljongen kommer att byggas mellan ’emblemportalen’ och ’Vallgravsbäcken’, strax intill den nya bro som färdigställdes 2020. – Vi har letat efter modeller och förebilder och kommer att kunna bygga en paviljong som för tankarna till gamla marketenterier eller paviljonger där militärorkestrar eller mässingsblås uppträdde i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet, [LÄS MER]

Kjell Thuvall, tidigare kyrkoherde i Hede och då boende i Långå, nu verksam i Frösö församling och fältpräst i Fältjägarbataljonen, har utsetts till hedersfältpräst vid Långå Skans i Härjedalen. Beslutet är informellt, säger Helge Jonsson i arbetsgruppen för Långå Skans, och ska snarast ses som en omtanke om dem som i något sammanhang behöver en präst vid en familjehögtid eller annan sammankomst på Långå Skans. Då är det naturligt att ge hedersuppdraget till Kjell Thuvall, som är en av två präster, som bott i Långa genom tiderna och håller fortfarande en nära kontakt med byn. Skansens tillhörighet till Hede församling är oförändrad. Långå [LÄS MER]

Söndagen den 16 januari 2022 invigdes Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår av Prins Carl Philip på uppdrag av kungen. – Jag vill framföra mina varmaste välgångsönskningar till alla er som nu ska organisera och sätta upp regementet. På Hans Majestät Konungens uppdrag förklarar jag härmed Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, I 21, återupprättat, sa prins Carl Philip i sitt invigningstal. Överste Jonas Karlsson är chef för det nya regementet och har inbjudits till Långå Skans. – Det är med stor stolthet och ära men även med ödmjukhet jag i dag tar befälet över Västernorrlands regemente med Jämtlands [LÄS MER]

Investeringar i upprustning och kompletteringar av Långå Skans fortsätter under 2022. Förutsättningen är att finansiering kan ordnas via bygdemedel och statens anslag för kulturminnesvård. Projektgruppen har lämnat ansökningar om sådana medel. Beslut väntas komma från länsstyrelsen i mars 2022. Enligt planerna behövs en stiltrogen paviljong vid bron över Vallgravsbäcken där besökare kan ha rast och få information. Paviljongen utformas efter förebilder från försvarets typiska byggnadsstilar för hundra år sedan och blir ca 10 kvadratmeter. Skansen med sina vallar och den vårdade gräsplanen ska hållas orörda enligt lagen om skydd av [LÄS MER]

En huttrande men tapper skara samlades på allhelgonadagen i Långå Skans för att hedra minnet av dem som i sin flerhundraåriga vila finns på skansens begravningsplats. Det skedde vid minnesstenen ’Den okände soldatens grav’ som restes 2019 till minnet av det förtital soldater som togs av pesten och andra sjukdomar, dåtidens pandemi, i slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Minnesdagen uppmärksammades även vid ’soldatgraven’, där två officerare, Björk och Asp, begravdes sedan katafalkvagnens draghästar vägrat att gå resten av vägen till kyrkogården i Hede . Helge Jonsson, aktiv i projektgruppen för Långå Skans, erinrade i sina [LÄS MER]

Vid årsmötet med Långå bys skifteslags samfällighetsförening igår beslutades enhälligt om förlängt uppdrag till Projektgruppen för Långå Skans att fortsätta upprustning, komplettering och marknadsföring av Långå Skans som besöksvärd kulturminnesplats. Liselott Prestjan och Helge Jonsson presenterade en översikt över projektgruppens arbete och uppnådda resultat som fokuserar på bevara, vårda och använda. Nästa år är det tio år sedan projektgruppen inledde sitt arbete i den då svårt igenväxta kulturskatten. Röjningsarbeten genomfördes inklusive borttagning av stora träd som riskerade att vidfällas och förstöra de historiska jordvallarna. [LÄS MER]

Ökande antal besökare noteras för Långå Skans. Det finns flera förklaringar till det resultatet, dels har marknadsföreningen av Långå Skans som en betydelsefull, kulturhistoriskt intressant plats fått genomslag, dels har många lockats ryktesvägen eller genom besök på hemsidan och dels det faktum att upprustningen av skansen nått flera av de viktiga mål som projektgruppen satte upp för några år sedan som besöksvärt kulturobjekt. – Naturligtvis är vi glada åt det här, säger Liselott Prestjan, som är sammankallande i projektgruppen, en av tre personer i gruppen som dessutom består av Staffan Prestjan och Helge Jonsson. – Långå Skans [LÄS MER]

Soldatgraven vid Kappböle har under sommaren fått en ny inhägnad istället för den som Mats Persson och Kalle Nilsson renoverade senast för ett trettital år sedan. Johan Persson uppförde den på 1940-talet. Nya konstruktionen har samma omfång som den gamla, men hörnstolparna har fått en spetsig utformning som ska symbolisera palissader som var hindrande stockverk längs jordvallarna i Långå Skans från år 1700 och troligen även i den gamla skansen från 1650-talet. Inhägnaden ritades om av Helge Jonsson och finansieras med kraftindustrins bygdemedel plus frivilliga krafter. Allan Blomkvist har ansvarat för entreprenaden ihop med Aksel Paasche. [LÄS MER]

Kamouflagemålning används både som skydd mot att upptäckas och för att göra det svårare för en angripare att förstå vad föremålet är. Med kamouflage menas ’skyddsmaskering’ eller ’ förklädnad’ som gör objektet obegripligt. Angriparen blir osäker, börjar undra och förlorar tid. Det är därför som försvarsanläggningar är ”dekorerade” med mönster som saknar motsvarighet i de civila samhället. För att låta förrådsbyggnaden, tidigare fårstallet på Långå Skans, ge ett intryck från sammanhanget och miljön har byggnaden i sommar kamouflagemålats av sommarlovslediga Elin och Emma Settling. De har under två dagar [LÄS MER]

Efter uppehåll på grund av pandemin arrangerades Hedemässan i juli, ett populärt och publikdragande arrangemang med huvudtema jakt och fiske. Långå Skans representeras i Långåfiskets monter. Det är två ’pärlor’ i utbudet som kommer från Långå. Långå Skans är ett försvarshistoriskt kulturminne som är värd att besöka, säger Helge Jonsson som ingår i arbetsgruppen för skansens pånyttfödelse och utveckling som historiskt minnesmärke och besöksobjekt! Den första skansen anlades i Långå tiden strax efter freden i Brömsebro 1645 då Härjedalen, Jämtland och Gotland blev svenska landskap. De mäktiga lämningarna efter den stjärnformade [LÄS MER]

Den gamla bron över Vallgravsbäcken har nu pensionerats och fått rollen som stöd under den nya bron som ritades av Helge Jonsson 2018 och nu har byggts på plats av Allan Blomkvist tillsammans med Aksel Paasche. Bron över Vallgravsbäcken byggdes inför de stora midsommarfestligheterna 1946 och med nytt trädäck för ett förtital år sedan har den fungerat väl. Nivåskillnaderna för anslutande vandringsväg och den stora grusplanen utanför skansen har varit ett problem för personer som behöver hjälpmedel. Den nya bron kan nu trafikeras av alla. Broprojektet har kunnat genomföras tack vare medfinansiering av medel från länsstyrelsens [LÄS MER]

I slutet av februari år 1717 tog Karl XII ett beslut som direkt påverkade bagaren i Långå Skans bagarstuga. Bagarstugan låg i skansens södra sida intill löpgraven till Långåå å där man hämtade vatten. Ordern tog där den skulle! Vi kan räkna med att kungen var på ganska gott humör, vilket han inte varit innan, då han försökt förstå och förklara vad det var som gick snett i anfallet mot Norge året innan, alltså 1716. Det fanns flera orsaker till misslyckandena i Norge, däribland mathållningen; soldaterna hade inte tillräckligt med mat och tomma soldatmagar har inte energi för strid. Hästarna saknade foder. Nu ’djäklar’ skulle misstagen rättas [LÄS MER]

Långå Skans och nyåret 2021 Årsväxlingarna kommer med beundransvärd regelbundenhet oavsett vad som hänt däremellan. 2020 väntade vi skulle bli något speciellt, det är ju ett ’vackert’ årtal med sina snirkliga siffror. Nu blev det inte mycket bevänt med skönheten i vindlingarna när pandemin slog till och drev bort tusentals människor för alltid och ändrade på mycket för oss som är kvar. Men trots dramatiken i året som gått finns det exempel på stabilitet och till och med en viss trygghet. Minnesmärken är markörer som påminner om vår historia och därmed om våra rötter. En del kan vi vara stolta över, andra kanske inte ska ta åt sig det vi [LÄS MER]

Nu bläddras det bland julens kakrecept och en obligatorisk kaka, helt omistlig både på kakfatet och hängande i sidenband i granen är den kära pepparkakan. Förutom recept så finns i många hus i Långå formar som avtecknar Skansens konstruktionsritning, se konturen i märket för ’Långå Ljusnans Pärla’. Dags att plocka fram, damma av och använda! De första uppgifterna om pepparkakan finns från Mesopotamien för 3 700 år sedan och 1335 finns den i Sverige när kungen, Magnus Erikssons, gifte sig med Blanka av Namur. I början var det peppar i pepparkakan men det har vi slutat med. Man lär bli snäll av att äta pepparkakor och förmodligen [LÄS MER]

Det förtital soldater som är begravda på Långå Skans’ begravningsplats hedrades vid minnesstenen ’Den okände soldatens grav’ under Allhelgonahelgen. Tjugofem personer trotsade ruskvädret och kom till minnesstenen vid Långå Skans för att hedra dem som begravts där samt de båda lärarna John Dolke och nyligen bortgångna Kerstin Ljungberg, som ägnade mycket tid åt att dokumentera och berätta om skansen och dess historia. ’Den okände soldatens grav’ vid Långå Skans är förmodligen den första i sitt slag i Sverige. Efter första och andra världskrigen skapades sådana minnesplatser på flera håll i Europa där en oidentifierad soldat fick sin grav, dit [LÄS MER]

Det förtital soldater som är begravda på Långå Skans’ begravningsplats hedras vid minnesstenen ’Den okände soldatens grav’ under Allhelgonahelgen. Hedersbetygelsen består i en dekoration av ene, tall, gran och lingonris. Marschaller tänds. Från Andersjonsgården bjuds på glögg. I år är det 320 år sedan den nuvarande skansen färdigställdes, ett byggnadsverk av imponerande mått, som blev klart på en enda sommar. Det var befäl och soldater från Jämtlands respektive Hälsinglands regementen som tillsammans med arbetskraft från byn genomförde bygget. Arbetsstyrkan kan ha uppgått till flera hundra man och ett stort antal hästar för [LÄS MER]

Långå samfällighetsförvaltning har hållit sitt årsmöte, försenat ett halvt år på grund av pandemin. Vid mötet deltog Liselott Prestjan och Helge Jonsson från projektgruppen för Långå Skans. Liselott redogjorde för verksamheten under redovisningsåret 2019 då restaurering av den historiska miljön fortsatte. Det största projektet omfattade infart, parkering och vandringsväg in till Skansen. Därmed är Skansen lätt åtkomlig för personer med barnvagnar, rullatorer och rullstolar. Förberedelserna för minnesmärket ’Den okände soldatens grav’ inleddes och uppbyggnaden av hemsidan inleddes. Investeringarna uppgick totalt till 130 000 [LÄS MER]

I allt snabbare takt försvinner vetandet om gångna tider och våra rötter. Tomheten kan göra oss till aningslösa frågetecken om oss själva och vårt ursprung och vårt ansvar för att bevara, vårda och använda vår historia som tillgång i vår samtid. Kerstin Ljungberg insåg, som pedagog och kulturpersonlighet, behoven och med inneboende handlingskraft gjorde hon ovärderliga insatser med bestående innehåll, genom att tydliggöra och beskriva Långå Skans och dess historia. Med utgångspunkt från Erik Bergströms dokumentation och med insikt om Skansens historiska värden gjorde Kerstin Ljungberg bland annat en betydelsefull förteckning över Skansens [LÄS MER]

Den 13 augusti är en märkesdag i Härjedalens historia. Det var dagen då freden slöts i Brömsebro 1645 efter kriget med danskarna. Härjedalen, Jämtland och Gotland blev delar av Sverige. På den vägen är det. Att Långå hamnade på världskartan då beror på det nya gränsförsvarets förordning med strategin att befästningarna skulle läggas en bit in i landet. Drottning Kristna beslutade, Karl XI fullföljde och Karl XII fullbordade med dagens stjärnformade befästning. För Härjedalens del ansågs byn i den trånga och lättförsvarade Långådalen vara rätt plats. Skansen i Långå skulle sätta stopp för det danskockuperade Norge att angripa Sverige den [LÄS MER]

Här kommer vi att publicera nyheter och meddelande om aktuella händelser. [LÄS MER]